Vart tar det farliga avfallet vägen?

Trots att farligt avfall inbegriper mycket giftiga ämnen, behöver det inte vara så farligt. Bara det tas omhand på rätt sätt. Kirsti Sandelin, säljansvarig för offentlig förvaltning på SAKAB, förklarar innebörden i farlig kontra säker hantering. Det största hotet kommer idag inte från industrin utan snarare från vanliga sopor.

Att samla in det farliga avfallet, sortera och transportera det vidare är vad SRV gör. Slutbehandlingen, eller slutförvaringen, sköter specialister om. SAKAB är ett av Sveriges största företag inom behandling av farligt avfall. Kirsti Sandelin berättar mer.

– Farligt avfall är samlingsbegreppet för ämnen som är giftiga för människa och miljö. Vår uppgift är att få bort dessa ämnen ur kretsloppet. Det gör vi genom att antingen förstöra eller slutförvara dem. Majoriteten av ämnena bränns upp vid mycket höga temperaturer, ett säkert sätt eftersom hela molekylstrukturer slås sönder. En del ämnen går dock inte att bränna, till exempel kvicksilver eftersom det är ett grundämne. Istället slutförvaras det i djupförvaring.

Farligt avfall via vanliga sopor.

– Mycket av det farliga avfall som ändå kommer ut i miljön hamnar där via vanliga sopor, förklarar Kirsti Sandelin. Folk kanske inte tänker sig för och kastar en förpackning utan att titta på innehållet.
Det som händer sedan är att avfallet går till vanliga förbränningsanläggningar där temperaturen inte är tillräckligt hög för att förstöra de farliga ämnena och där rökgasreningen inte är tillräcklig. Därmed går de via skorstenen ut i naturen och in i kretsloppet.
– Det här är ganska lömskt, säger Kirsti Sandelin, för det handlar till synes om små mängder där den totala mängden ändå blir väldigt stor. Påverkan på miljön sker över lång tid och kan därför vara svår att lägga märke till. När farliga ämnen väl kommit in i kretsloppet är det svårt att få bukt med dem. Därför måste arbetet med att informera allmänheten om problemet också fortsätta.